Det bidde typ en tumme...

Jag stickar sällan efter mönster och har aldrig förut testat spetsstickning. Men i boken jag fick av V-kusin i höstas fanns en underbar liten babyhätta som jag var tvungen att testa. Först gjorde jag ett försök med ett garn jag redan hade. Det bidde en dockmössa som systerdotter I tacksamt tog emot till Lisa Ett. Sen begav jag mig till mysiga garnbutiken Sticka & Virka för att hitta ett bättre lämpat garn. De hade inte exakt rätt men vi kom fram till att det nog skulle fungera med två trådar av ett härligt alpackagarn istället. Då bidde det en dockmössa modell större...
Fotot är lite suddigt och färgerna inte rättvisande, men med photoshopbrist och dåligt ljus är det inte mycket att göra...

Beroende på hur tjockskallig unge vi får kanske den kan ha den som helt nyfödd, fast mössan egentligen ska vara för 6-10 månader. Eftersom man stickar mössan i ett stycke, fram och tillbaka, går det inte att se i förväg hur stor den blir. Jag kanske letar rätt på exakt rätt garn och ger det en chans till för den var rätt kul att sticka. Men jag har börjat misstänka att det kanske är ett tecken på att vi inte kommer att behöva någon rosa mössa med sidenband. För även om jag tycker det är löjligt med pojk- och flickfärger så skulle jag nog inte dra på en liten pojke mössan ovan.

Däremot tycker jag vantarna funkar lika bra oavsett vad det blir för en bebis. Bebisvantar måste för övrigt vara det ultimata plagget att sticka - det går fort och man behöver inte ens göra tummar!

Jag har fortfarande kvar lite av garnet, så vi får se vad jag ska hitta på mer. Kanske en liten tröja, om det räcker till det.