Det har sannerligen vävts spindelväv på emmastickatbloggen, men på sistone har jag faktiskt börjat använda händerna igen. Mössan nedan gjorde jag egentligen i höstas, men den krävde lite modifiering innan den kunde användas.
Jag hade aldrig förut stickat en sån modell och hade mönster men förstås inte rätt sorts garn. Med garnnystan som lätt skulle fylla en flyttkartong kändes det inte rätt att köpa nytt heller, så jag höftade till lite utan att ha riktigt klart för mig hur slutresultatet skulle bli. Det blev en Marge Simpson-peruk! Tyvärr har jag ingen före-bild på skapelsen, men alla som såg den skrattade högt, inklusive jag själv.
Nu har jag dock sytt igen mössan till mer lagom storlek och klippt av överflödet. Leo har godkänt, men vad annat kan han göra? :-)
I handarbetskorgen ligger nu en och en halv toffla, men det återkommer jag med när båda är klara. Det är en modell jag velat testa länge men dragit mig för att börja med eftersom jag inte gillar att läsa mönster och räkna maskor på varje varv. Särskilt inte när det gäller virkning som jag inte är lika haj på. Men nu när jag väl börjat så är det inte så illa iallafall.
